Dykresa till Raja Ampat
Världens näst största ö, Nya Guinea, straxt norr om Australien har alltid förknippats med spänning och äventyr. Ön är delad i två delar. Papua Nya Guinea är den östra delen och helt självständigt sen så sent som 16 september 1975. Samt den västra delen som är en del av Indonesien, Papua. Papua Barat eller västra Papua som det betyder blev senare en egen provins 2003. Idag är det det man pratar om som Bird`s Head Peninsula och Bomberai Peninsula. Den västra delen av ön kallades tidigare för Irian Jaya. Det var ett namn som byttes till Papua 2001 när regionen fick ökad bestämmanderätt över sina naturtillgångar och ökat självstyre. Namnet västra Papua och den egna provinsen blev dock inte fastställt förrän så sent som 2007. Hit i Indonesien är jag nu på väg för en dykresa till Raja Ampat.
Den här delen av västra Papua är nog mest känt just för det exotiskt klingande namnet “Raja Ampat“!! Raja Ampat eller Empat som det faktiskt egentligen ska stavas betyder fyra kungar på Bahasa Indonesia. Empat betyder fyra men på grund av troligen bristande språkkunskaper så blev det Ampat hos lokala myndigheter och de flesta skriver så numera.
Området är ett av de absolut mest omtalade dykmålen under de senaste åren i dykresevärlden. En dröm för många att få uppleva och särskilt marknaden för liveaboarder har vuxit enormt här.
Lång resa framför mig
Det är en lång resa för att komma hit. Jag ska börja med att först flyga till Jakarta, Indonesiens administrativa huvudstad. Jag måste först in i Indonesien via en internationell flygplats och det smidigaste för att komma vidare inne i landet och undvika ytterligare nätter eller långa stopp är just Jakarta. Vill du åka in via till exempel Bali går det också och det finns ytterligare några alternativ. För att slippa problem och missa anslutningen mellan mitt internationella flyg och vara säker på att mitt bagage kommer med mig vidare inrikes i Indonesien till min dykresa här i Raja Ampat har jag valt bo kvar i Jakarta två nätter på hotell. Det är faktiskt ganska avkopplande att ha de här extra nätterna och jag får se något extra på vägen.
Efter en resa på nära ett dygn från det jag låste min dörr så är jag framme. Här i Jakarta ska jag bo på ett av alla de flygplatshotell som finns här. Väl vid flygplatsen i Jakarta möts jag av hotellets shuttlebus. Personalen är lätt att hitta och eftersom jag varit här tidigare är personalen som möter här lätta att hitta. De bär extremt kycklinggula kläder som lyser genom folkhopen som samlas utanför terminalen. Vi får vänta en stund på vår buss men väl på bussen är det transfer direkt till hotellet. Det går fort idag, inte mer än 15 minuter. Trafiken i Jakarta är mördande i rusningstrafik så jag vet att det kan upp till dryga timmen om det är rusningstid. När jag kommer till hotellet checkar jag in och kommer snabbt in på rummet.
Underbar pool och spa på nedre våningen
Det finns numera gott om flygplatshotell här i Jakarta men jag håller fast vid det jag alltid har använt. Det är kul att se hur det utvecklats och moderniserats genom åren. Idag är rummen superfräscha och servicen är bra. Och på nedre plan finns en underbar relax med pool, bastu och spa. Till och med massage och en träningslokal har de här. Badbyxor får man låna och handdukar så det är lätt att gå dit. Nyckel till en box att lägga in alla kläder med mera och sen bara koppla av. Jag älskar deras bastu men de har också ångbastu och kallbad. Efter några hundra meters simning i poolen blir det en öl eller ja några till innan bastubadet tar vid några timmar.
Det här är rening för själen och kroppen känns behagligt avkopplat efter en lång resa. Efter en god natts sömn och några timmar på takterassen, där det förutom möjlighet att spana in flygplan också finns en riktigt bra restaurang har jag klarat av dag två. Jag avslutar dagen med en repris från gårdagen med pool och massage och sen middag på hotellet.
Flyg till västra Papua
Sent på kvällen tar jag hotellets buss till flygplatsen och terminal 1. Där checkar jag in och ett par timmar senare bär det av via Makassar, som är provinshuvudstad i södra Sulawesi, mot Sorong. Sorong är provinshuvudstad i västra Papua. När vi kommer till Sorong och precis landar kollar jag ut över flygplatsen. Precis som tidigare besök tvättar en grupp kvinnor kläder i ett dike som löper parallellt med landningsbanan. Några mopedister har stannat och väntar på att planet ska passera “korsningen” med den lilla vägen som korsar landningsbanan…….!
En grupp barn står storögt och väntar på att vi ska “vara klara” så att de kan återuppta sin av vårt landande plan avbrutna fotbollslek på landningsbanan. En otrolig kontrast jämfört med den rigorösa säkerhet som byggts upp på världens flygplatser. Tänk att det faktiskt kan vara så här avslappnat.
Efter att ha promenerat av planet och kommer till terminalbyggnaden är det redan full aktivitet här innen. Bagaget är snabbt på plats och när det väl lastas in genom ett hål i väggen står en grupp med bagagearbetare redo att hugga tag i varenda väska som de hoppas ska vara rätt. De har bagagetaggar på händerna och jämför numren för att kunna ta sina gästers bagage. Det är skönt ibland att vara lite längre än majoriteten av människor i de här länderna och jag kan spana ut över lokalen där jag ser jag “min” person som ska möta mig. Lika bra att göra sig bekant då det är han som ska ta mig till min liveaboard för min dykresa här i Raja Ampat.
Packar bilarna och kör mot liveaboarden
Jag sneglar lite mot bagaget medan vi småpratar och konstaterar att det hade varit lättare att få ta min väska själv. Men att ta sitt eget bagage är i det närmaste uteslutet och det är något som ingår i servicen här. Det stadigt växande antal av resorter och liveaboarder här i Raja Ampat har medfört massor med arbetsmöjligheter. Vid flygplatsen, transfers, hotell, resorter och liveaboarder är bra för turismen här och 2018 växte ekonomin i västra Papua mer än i Indonesien i genomsnitt.
När arbetarna samlat ihop “sina” gästers bagage så får en en bunt rupier av “sin” dykarrangör och sen lastar de in bagaget i rätt bil. Rätt skönt att slippa tänka på den biten faktiskt även om effektiviteten jämfört med stressade Europa är en del att jobba med. Efter en stund är allt klart i alla fall och “avprickningen” är klar och vi får gå ut till vår bil. Jag försäkrar mig ännu en gång till att allt är med bara för säkerhets skull. Dykresa i Raja Ampat utan bagage och dykutrustning, kameror och annat hade lätt kunnat bli en tråkig resa.
Ett par timmar senare är alla ombord och vi lättar för att ta oss ut på en dykresa här i Raja Ampat i Indonesien som slutsummerad kom att bli rent magiskt bra. Vårt första dyk gjorde vi redan på förmiddagen bara ett par timmar efter att vi kommit ombord. Det här dyket gjorde vi längs ett rev med koraller som var i väldgit god kondition. Fisklivet inte så anmärkningsvärt på det här dyket men ändå såg vi stim med sweetlips, napoleonfiskar, barracudor, sköldpaddor, papegojfiskar och massor av annat. Även ryggradslösa djur som bläckfisk, olika mantisräkor, gigantiska svampdjur och väldigt många olika plattmaskar.
Vacker natur och makalöst fina rev
Under vår liveaboardvecka färdas vi genom en arkipelag full av smaragdgröna välbevuxna öar och korallklippor som ligger slumpartat utkastade i ett hav som skiner i olika blå nyanser. Vi upplever olika arter av revhaj, silvertiphajar, den mycket märkliga matthajen eller wobbegongen. Det är en bottenlevande haj som närmast liknar en stor marulk. Den ser trög och lat ut men är supersnabb att vända sig och hugger om den kan för att försvara sig. Nudingar och olika ryggradslösa djur som bläckfisk och kräftdjur hittar vi i mängder under veckan. På en av dykplatserna, the passage hittar vi så mycket plattmaskar och nudingar att minneskortet i kameran tog slut. Ett dyk som de flesta gör i stark ström ute i en smal kanal men som vid slackvatten visade sig vara en skatt för nudingäöskare som mig.
Mike point är en dykplats vid en liten långsträckt korallö mitt ute i havet. Här är det ofta strömt men när vi dyker är det nästan helt stilla och korallerna här vid slutet av dyker är helt makalösa. Jag slutade att fotografera och efter alla år under ytan i olika delar av världen så bara njöt jag av ett riktigt korallrev. Utan påverkan av människor, massor med fisk och en artrikedom som var rent magisk. Jag kände att nu var jag klar, jag behöver inte se mer i min dykkarriär. Jag har liksom sett det bästa som finns.
Sleeping barracuda
Vid dykplatsen sleeping barracuda simmar vi under delar av dyket längs en vit sandbotten med små korallblock utspridda här och där. Stim med sweetlips och fjärilsfiskar omger oss mest hela tiden. Sköldpaddor ligger lite här och där och vilar eller äter och sen när vi kommer ut på sandbotten ser vi hundratals, kanske tusen barrakudor som ligger och vilar på botten. Här har de hittat en plats de kan ligga och få det strömmande vattnet spolat över sig. Om de vilar, väntar på mat eller bara är lata fick jag inte svar på men en magisk upplevelse. Stim av barracudor, tonfisk, snappers, fusiljärfiskar. Sköldpaddor i mängder, maneter, märkliga pipefish och olika arter av sjöhästar på ett och samma dyk är inte illa.
Vid några platser är det särskilt lätt att hitta pygmesjöhästar och de är ju bara för söta. Under dykresan här i Raja Ampat ser jag totalt fyra olika arter. Vi ser massor av olika arter av clownfisk, frökenfiskar som leker och jagar för närgångna fotografer – jo det blev till och med blodvite. Kejsarfiskar, fjärilsfiskar, tryckarfiskar och kirurgfiskar, allt i en salig blandning av vackra koraller. anemoner, gorgonier och hydroider.
Det blir snart vardagsmat men nässeldjuren här är så många att det flöt omkring mycket små “no sees” som vi kallade dem. Bitar av nässeldjur som bränns rejält när de nuddar naken hud. Trots dessa var det lätt att bara att njuta och låta sig förundras. Under veckan gjorde vi också stopp för att besöka några lokala byar under resan. Det är alltid en krydda till vilken dykresa som helst tycker jag och just här i Raja Ampat blev vi väldigt populära.
Dyka med mantor
Manta sandy är en av flera platser där det är vanligt att se mantor. Här går vi nerr och sitter snyggt utplacerade på sandbotten. Här vid en stor klippa på bara 15 meters djup ska det vara nästan garanterat att se mantor. Efter ett par minuters stirrande på ett par gobies så kommer också den första mantan seglande. Den här klippan fungerar som putsarstation och hit kommer idag massor med mantor. Det är som alltid med dessa “ufon” en känsla av att de kommer från en annan värld när de seglar in över oss. Vi ser nog ett drygt 20-tal olika mantor under 90 minuters dyk. De sista 30 minuterna är vi bara två dykare i vattnet och mantorna kommer riktigt nära mig många gånger. Så nära att jag måste flytta på mig för 500 kg fisk flyttar inte på sig bara för att jag är där.
Efter veckan ombord är jag överlycklig och helt betagen av den otroliga mångfald som finns här. Att Raja Ampat är centrum för mångfald är inte ett understatement. Korallerna är i en klass som inte finns på många andra ställen i världen. Några platser till i Indonesien håller samma klass, ett par platser i Filippinerna men sen…. nej. Det är helt klart här i koralltriangelns som världens mångfald finns. Fisklivet är i jämföresle med det mesta jag upplevt. Många platser i den här delen av världen är tyvärr rätt utfiskade så det är en ynnest att få uppleva det här. Här under min dykresa i Raja Ampat har jag kunnat uppleva hur det borde vara på alla platser. Ett väl fungerande korallhav utan överfiske och för mycket nedskräpning.
Mer än nöjd med resan
En liveaboard i Raja Ampat borde stå på varje dykares bucketlist. Det är väl värt tid och pengar. Även om det tar tid att komma hit och det kostar en del så är det verkligen en upplevelse att ha med sig resten av livet. Dykningen här verkligen är magiskt bra och oerhört rik på marint liv. Eftersom man här har identifierat det största antal arter av fisk har dykturismen vuxit oerhört snabbt till den här mycket avlägsna delen av världen. Här finns dessutom fantastiska korallrev, härlig natur och massor av ryggradslösa djur så det är verkligen anmärkningsvärt bra.
Vill du boka en tur hit så ska du absolut kontakta Scuba Travel i Göteborg. De har stor erfarenhet av Indonesien och Raja Ampat. De har också möjlighet att ordna med boeenden på resorter om du inte vill vara på båt – det är minst lika bra! Stopovers och inrikesflyg är nödvändiga delar och inte helt säkra och enkla att ordna på egen hand. Lycka till med ditt äventyr med din dykresa oavsett du väljer resort eller liveaboard i Raja Ampat.